Mina killar

.HEJ.

Har ni det bra? Hos oss löper dagarna på i någon form av bomullsbubbla utan alltför stor skillnad mellan helg och vardag. Men just den här lördagen hade jag hur mycket festkänsla som helst för då var det gammaldags julmarknad i stan. Jag älskar julmarknader och vi packade in oss, den nu något större lilla familjen, i bilen och mötte upp mamma och pappa för att tillsammans strosa en stund bland tomtar, fårskinn, rostade mandlar och granar. Hur mysigt som helst!



Sen kom söndagen och av någon anledning kändes den otroligt sömnig trots att vi fick efterlängtat besök av Carlanderska-vännerna och deras lillkille. Lilleman ville absolut bli hållen i famnen och då passade storebror på att låna babynestet en stund. Inte så stor han heller.

Och idag skiner solen och vi har ätit lunch (M:s supergoda risotto med lax - inga konstigheter men ändå blir den alltid godast när han gör den - mkt märkligt) och druckit té och mumsat pepparkakor så nu är vi redo för ett litet äventyr. Viktor får välja och jag har en känsla av att det blir skogen...om vi inte åker till strandpromenaden och njuter det fina vädret.

.STOR KRAM.

Det lilla som är så stort

.HEJ.

Har ni en fin morgon?

V och jag har just varit ute på morgonpromenaden och nu sover plutten och jag tittar TV4s nyhetsmorgon där de lovar kallare väder och fotbollsfestival samtidigt som man får veta hur man brygger öl. Inte illa!

Men egentligen tänker jag mest på det stora fina - att jag har ett litet knyte i magen. Knytet är bara arton veckor gammalt men ändå. Tänk att det bor där inne och lever och växer och förhoppningsvis har det hur gott som helst. Jag tycker att det är så fantastiskt märkligt och förunderligt att jag nästan inte kan förstå det.

Och i rent lyckorus har jag råkat gå balobas på alla bebisnätshoppar och köpt massor av nödvändiga bebissaker som man absoluuuut inte kan klara sig utan. Vad sägs tex om världens sötaste spjälskydd, en åsnemobil med sövande musik (måtte den lille sova bättre än vad Viktor gjorde), en ergonomisk skötbädd värdig en prins och en taklampa som gör havsmönster på väggarna när den är tänd.

Jodå, nestingen är i full gång och Viktor gör glädjetjut över alla nya saker som han kan röja med. Tur för honom att han ska få ett syskon så att han också får ta lite del av allt det nya - min förstfödde bebisunge.

Men nu är det dags för bulle och té.

.KRAM.

Ett halvt år sedan

Så kom äntligen snön även till oss här på västkusten.

Små fina flingor faller utanför medan jag tittar igenom bilder från i somras. 

Det känns som en evighet sedan Viktor var så här liten och vi var på Äppelgårdens café i Slöinge.

Så mycket som hänt sedan dess! Och jag kan inte förstå att jag såg såpass normal ut med tanke på hur trött jag var. De första bebismånaderna känns som en enda dimma och om det inte hade varit för bilderna hade jag nog inte kommit ihåg vad vi gjorde i somras. Helt sjukt!

Vilken kontrast till vintern utanför, eller hur!?

Tur att man kan uppskatta båda för nu ska jag ge mig ut på en rejäl barnvagnspromenad.

Ha en fin dag!

Back in business

Så här glad kan man vara när man just håller på att få sin första tand.

Tjohoo, nu funkar datorn igen!

Visst kan det vara så himla jobbigt när man tycker att man gjort allt men det ändå inte fungerar.
Fast den här gången var det M som roddade med datorn så att jag slapp få ett av mina frustrationsutbrott. Det finns verkligen få saker jag kan bli så galen på som krånglande teknik.

Men som sagt, nu är jag "up and running" igen och efter helgen då Viktor ska döpas kommer jag också att ha lite mer tid. Just nu är det kakbak, prästprat och allmänt fix som står högst på agendan. Det och en försvunnen dopklänning som gör mig lite, lite stressad. Men allt ska nog ordna sig i tid. Heja, heja!

.HA EN FIN TORSDAG.

Frihet

Minns ni reklamen som sa "Frihet i en liten ask"?
Jag har hittat en egen slogan som säger Frihet med en bärsele!

Det är så otroligt smidigt ibland att skippa vagnen och bara ta med selen och Viktor och ge sig av.
Igår blev M akut glassugen och då gjorde vi just så och körde ut till Särö och Blomstermåla för att äta Lejonet & Björnen och för att titta på båtar. Hur mysigt som helst och den där svalkan som havsvindarna ger är inte att förakta en stekhet sommardag!

Först gillade inte Viktor bärselen alls men med tiden har han liksom vuxit in i den och nu somnar han hur skönt som helst när han åker med. Mammas lilla apunge! Idag måste jag dock ta med vagnen för helt snart ska vi in till Göteborg och träffa två av mina gamla vänner (hmmm gamla lät fel...34 är väl ingen ålder...men vänner sedan länge tillbaka) och en av deras bebisar. Spännande!

.HA EN SKÖN DAG.

3 månader idag

Vad stor vår lilla solstråle har blivit!
3 månader har flugit förbi och den jobbiga ont-i-magen-starten känns som ett minne blott.

Nu är Viktor så nyfiken och glad att jag fullkomligt smälter av kärlek. Ett leende och jag är såld! En mysig semestermorgonrutin har blivit att lilleskrutten får komma över till vår säng och så halvdåsar vi där alla tre tills det blir morgon på riktigt och magarna börjar knorra tillräckligt för att vi ska slita oss från fluffbubblan. Underbart är vad det är!

.HA EN FIN FREDAG.

The new normal

Ungefär så här ser det ut i huset nuförtiden.
Kuddar för stöd, nallar för bus, mobiltelefoner för updates om man råkat fastna med Viktor och inte vill lägga ifrån sig honom, toapapper för...ja, lite allmänt gegg.

Vi har sakta men säkert börjat komma in i en sorts rutin och det fungerar för det mesta bra. Bebismagen är bättre även om det känns som att den fortfarande stör honom. Men annars har vi det på det hela taget ganska bra och äntligen kan jag börja njuta av mammaledigheten på riktigt. Skönt så!

.KRAM.

Till far- & morföräldrarna

.HEJ.GODMORGON.

Det är inte fel att vakna av sig själv och att sekunden efter se en sötrufsigt nyvaken liten Viktor. I natt höll han först på att ta död på mig för att han vaknade så ofta. Men sen, efter en glufsamning och en superbajs, somnade han hur skönt som helst och hela lilla familjen hade en lugn efternatt.

Det händer så mycket varje dag nu och det är knappt att jag hänger med i svängarna. Det känns som att han på bara en vecka har gått från att mest ligga stilla till att börja gilla magträning och sina händer. Och leendena, de underbara leendena får mig att smälta totalt! Så mor- och farföräldrar, nästa gång ni träffar honom kommer han nog att kännas mycket större än sist. Vi längtar!

Det där med försäkringar

Det finns två saker vad gäller ekonomi som jag tycker är extremt tråkiga.
Den ena är pensionssparande och den andra är försäkringar. Jag vet egentligen inte varför just de sakerna känns så jobbiga men så fort jag ska se över dem är det som att all info bara går in genom ena örat och ut genom andra. Och när nån frågar hur jag tänkt med det ena eller andra får jag skämmas för att jag helt enkelt har noll koll! Nån som känner igen sig?

Men i och med att Viktor föddes blev jag motiverad att se över hela situationen för vår lilla familj. Och det gjordes med råge! Liv-, person-, bil- och hemförsäkringar ändrades och uppdaterades och nu känns det rätt bra... Trygg Hansa för hela slanten. Mängdrabatt ni vet... Men vilken djungel det är!!! Egentligen är jag fortfarande osäker på om det vi nu fixade blev det bästa men nu är det spikat och en god hjälp på vägen var jämförelsesidor som Insplanet. De hade även en bra blogg där iaf jag fick tips framförallt om hemförsäkringar och resor.

 
Men nu ska jag inte klura mer på sånt här utan ta med Viktor ut i det fina vädret. Hittills har barnvagnspromenaderna varit aningen nervpåfrestande för att jag inte vetat när han ska vakna och börja gallskrika. Men nu när magen börjar bli bättre (utpumpad bröstmjölk serverad direkt i kolikflaska från MAM - tips som kanske kan hjälpa någon mer) hoppas jag att även vi kan se sådär harmoniska ut som "alla andra" mammor och barn.

.HA EN FIN DAG.

Ett nytt perspektiv

TACK

För alla tips och ert stöd vad gäller Viktor och hans mage!!!
Det är himla tufft, men det är ändå en tröst att veta att andra gått igenom samma sak och att det inte kommer att vara så här för evigt. Sen känns det kanske som att det börjar bli lite bättre. Vi kämpar på ett tag till och om det är någon annan som är i samma situation kan jag i min tur tipsa om aqpunktur.se Vännen J känner flera som testat och det har faktiskt fungerat.

Förresten, har ni hört om de här två helt horribla bebishändelserna?
Jag vet inte om det är för att jag är extra känslig som nybliven mamma, men de gör mig så himla illa berörd...

Den första händelsen är att ett litet pyre spolats ner i toaletten men som upptäcktes tack vare att grannarna hörde gråt från avloppet. Han kunde som tur var räddas men var så liten och helt nyfödd och hade fortfarande moderkakan kvar. Tänk att spola ner sitt barn i toaletten! Jag började gråta när jag såg nyheten.

Den andra händelsen är så fruktansvärd att jag mår fysiskt dåligt när jag tänker på den... Ett veganpar i USA vägrade att ge sin nyfödde bröstmjölk så de matade honom med sojamjölk och äppeljuice tills han dog av svält. Sex veckor gammal blev han. Sex veckor av hunger och smärta. Fy fan vad arg jag blir!

Plötslig känner jag mig inte som en rikigt lika dålig mamma när jag enligt tips från BVC försöker att dra ut litegrann på tiden mellan amningarna (vid mer gles amning kan han inte svälja lika mkt luft och få ont i magen och bli hungrig ännu tidigare...tydligen en ond spiral). Pust!

KRAM, KRAM

Viktor - En stilstudie

Äntligen helg!
Veckan har varit lång för Viktor har massa ont i magen och bara gråter och gråter.
Eller gallskriker är mer rätt ord. Den lilla kroppen knyter sig och ansiktet skrynklas ihop till en röd tomat samtidigt som han river sin tunna hud med naglarna. Inte hade jag trott att en sån liten människa på ynka 3.7 kg kunde låta så mycket och så länge. Röstresurserna är det inget fel på och kanske har vi en framtida operasångare i spjälsängen. Men just nu är det bara jobbigt. Även om jag utesluter mjölkprotein i maten verkar han ha det tufft och man vet inte vad man ska göra för att trösta. Hjälp!! 

Men så plötsligt stillar han sig en stund och är så underbar att man bara vill ta in allt på en gång. Den underbara doften, de sidenmjuka tårna och de näpna små ansiktsuttrycken. Jag älskar honom oändligt och gråter och skrattar på samma gång när jag ser hur han nöjt vevar runt. Skrattar för att han är glad en stund och gråter för att han ska behöva ha en sån jobbig första tid här på jorden. 

Men ni då? Har ni en fin start på helgen?

Vädret är ju hur skönt som helst och jag ser att många grannar börjar titta ut i trädgårdarna.

Jag hoppas kunna komma ut på en barnvagnspromenad lite senare. Och kanske, kanske hinner vi så lite fröer ute i landet. 

KRAM

Ok, jag vet

Jag vet, just nu är det mycket bebis här på bloggen.

Men det är så livet lever just nu, dessa första skälvande veckor ihop.

Vi lever så nära varandra alla tre och det känns nästan som att Viktor är en del av mig.

Vi sover och andas som ett och vi gör så gott vi kan för att ha samma rytm.

Och den där bebislukten...den är bara så underbar!

.HA EN FIN KVÄLL.

Bebisbubblan

Man har hört om den, men det är först nu jag förstår vad den innebär. Bebisbubblan.
Efter förlossningen gick vi in i den totalt och det är först nu vår lilla familj börjar titta ut igen.

Viktor föddes i Varberg fredagen 26:e april, klockan 19:32.
Lycka är bara förnamnet och livet var fint trots att vi var rätt omskakade och mörbultade (ärligt talat, det där med att föda är döjobbigt och inte alls sådär rosafluffigt och underbart som vissa säger).

Men sen inleddes rond två.
Vi tyckte inte att han den lille, med de finaste av öron och tår, verkade må bra. Prover togs och stödmatning sattes in innan barnläkaren tillslut sa att vi skulle åka till neonatal i Halmstad för att Viktor hade höga infektionsvärden och lågt blodsocker. Pang! Så satt jag och hjärtat i en snabb ambulans med Magnus på följe till ett nattbelyst sjukhus där allt nog skulle bli bra.

Och det blev det!

De var superduktiga i Halmstad och Viktor tillfrisknade från den lunginflammation han hade.
Så nu är vi hemma och allt är lugnt och fint. Mammahjärtat svämmar över av ömhet och ödmjukhet inför det nya lilla livet som ligger och snusar så rofyllt bredvid. Att man kan älska dem så mycket och så fort går knappt att förstå och jag blir helt överväldigad av alla känslor och gråter titt som tätt för allt och ingenting.

Så måste jag bara tacka för alla kommentarer och fina hälsningar! Jag läste dem efter hand de trillade in och blev så glad och rörd av er omtanke. TACK. Men nu är det dags för amning och jag ska försöka att spräcka bubblan för blogginlägg lite då och då. Men tills dess får ni ha det så bra!

.STOR KRAM.

En liten